2 Min Gud, min Gud,varför har du övergett mig?Jag ropar och klagar,men min frälsning är fjärran.
3 Min Gud, jag ropar om dagen men du svarar inte,och om nattenmen får ingen ro.
4 Ändå är du den Helige,den som tronar på Israelslovsånger.
5 På dig förtröstade våra fäder, de förtröstade och du befriade dem.
6 Till dig ropade de och fick hjälp, de förtröstade på digoch behövde inte skämmas.
7 Men jag är en maskoch inte en människa,hånad av människoroch föraktad av folket.
8 Alla som ser mig hånar mig, de grimaseraroch skakar på huvudet: