14 David svarade Gad. "Jag är i stor vånda. Men låt oss falla i Herrens hand, för hans barmhärtighet är stor. I människors hand vill jag inte falla."
15 Herren sände då pest i Israel, från morgonen intill den bestämda tiden, och sjuttiotusen personer av folket dog, från Dan ända till Beer-Sheba.
16 Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att ödelägga det, ångrade Herren det onda och sade till ängeln som fördärvade folket: "Det är nog! Drag tillbaka din hand." Herrens ängel var då vid jebusiten Araunas tröskplats.
17 Men när David fick se ängeln som slog folket, sade han till Herren: "Det är jag som har syndat, det är jag som har handlat orätt. Men dessa, min hjord, vad har de gjort? Låt din hand drabba mig och min fars hus."
18 Gad kom till David samma dag och sade till honom: "Gå och res ett altare åt Herren på jebusiten Araunas tröskplats."
19 David gick i väg som Herren hade befallt genom Gad.
20 När Arauna såg upp och fick se kungen och hans tjänare komma till honom, gick han ut och föll ner till marken på sitt ansikte för kungen.