12 Han svarade: »Kasta mig överbord, så lugnar sig havet. Jag vet att jag är skuld till att ni har drabbats av den här fruktansvärda stormen.«
13 Männen började i stället ro för att nå land igen, men det gick inte: stormen bara tilltog i styrka.
14 Då ropade de till Herren: »Herre, låt oss inte gå under för att vi tar den här mannens liv. Döm oss inte om vi dödar en oskyldig. Du, Herre, ville ju att allt detta skulle ske.«
15 De tog Jona och kastade honom överbord, och havet upphörde att rasa.
16 Då greps männen av stark fruktan för Herren, de offrade åt honom och gav löften.