4 På gatorna stormar vagnarna fram,jagar i kapp över torgen.De lyser som facklor,som blixtar far de förbi.
5 Han kallar på sina hjältar —de snubblar i sin iver.De rusar bort mot muren,och stormtaket reses.
6 Portarna mot floden öppnas,och templet störtar samman.
7 Den Höga ställs fram och blottas.Hennes tjänarinnor förs bort,klagande som duvor,de slår sig för bröstet i sorg.
8 Nineve är som en dammvars vatten strömmar ut.»Stanna! Stanna!«Nej, ingen vänder tillbaka.
9 Hugg för er av silvret,hugg för er av guldet!Här finns omätliga skatter,dyrbarheter i överflöd!
10 Allt är skövlat, fördärvat, förött.Hjärtat dras samman och knäna darrar,kroppen skälver, alla ansikten vitnar.