2 Korinthierbrevet

⁷Hvar och en som han sjelf vill; icke med olust, eller af tvång; ty en gladan gifvare älskar Gud. ⁸Gud är mägtig så lagat, att allahanda nåd rikeliga blifver i eder; att I uti all ting alltid nog hafven, nog mägtige till alla goda gerningar; ⁹Såsom skrifvet är: Han hafver utstrött, och gifvit de fattiga; hans rättfärdighet blifver i evig tid. ¹⁰Men den som räcker sädesmannenom det han sår, han skall ock räcka eder brödet till att äta, och skall föröka edra säd, och låta växa edra rättfärdighets frukt; ¹¹Att I rike blifven i all ting, uti all enfaldighet, hvilken i oss verkar, att Gudi sker tack. ¹²Ty denna undsättning icke allenast uppfyller den brist, som helgonen hafva; utan jemväl öfverflödar dertill, att månge tacka Gudi, de som denna hjelp väl täckes; ¹³Och prisa Gud för edor underdåniga bekännelse i Christi Evangelio, och för edra enfaldiga meddelan med dem och allom;