11 Den dig fordom onyttig var, men nu både dig och mig väl nyttig är;
12 Hvilken jag nu igensändt hafver; men anamma du honom, såsom mitt hjerta.
13 Jag hade velat behålla honom när mig, att han skulle tjent mig i din stad, uti Evangelii bandom;
14 Men jag ville intet göra utan ditt samtycke; på det ditt goda icke skulle vara nödgadt, utan sjelfviljogt.
15 Men derföre tilläfventyrs for han sin väg till en tid, att du skulle få honom evigan igen;
16 Icke nu såsom en tjenare, utan mer än en tjenare; ja, såsom en älskelig broder, besynnerliga mig; huru mycket mer dig, både efter köttet, och efter Herran?
17 Hvar du nu håller mig för din medbroder, så anamma honom lika som mig.