17 Att skryta är verkligen inget som Herren Jesus har bett mig göra. Nej, det är rena dårskapen.
18 Men eftersom dessa falska sändebud skryter med vilka de är, och med vad de gör, så måste också jag göra det.
19 Och trots att ni anser er vara så kloka, lyssnar ni ju mer än gärna till deras dårskap.
20 Ni accepterar att de gör er till sina slavar, att de äter er ur husen, att de tar makten över er, att de trycker ner er och förnedrar er.
21 Ja, jag skäms över att behöva medge att jag inte har varit lika kraftfull som de. Men när det gäller att skryta med vem man är, och med vad man gör, då har jag lika mycket att komma med som dessa falska sändebud. Förlåt om jag nu talar som en dåre igen.
22 De skryter över vilka de är: De är judar, men det är jag med. De hör till Israels folk, men det gör jag med. De är ättlingar till Abraham, men det är jag med.
23 De skryter över allt de gör för Kristus - och nu talar jag som om jag helt hade mist förståndet ‑ men jag har gjort mer för Kristus än de flesta. Jag har arbetat hårdare än andra, suttit i fängelse oftare än andra, blivit slagen, jag vet inte hur många gånger, och har ofta varit nära att dö.