4 Jag minns dina tårar vid vårt avsked och jag längtar efter dig. Tänk vad det skulle vara roligt att få träffas igen!
5 Jag minns också den uppriktiga tro du har på Jesus, samma tro som fanns hos din mormor Lois och din mamma Eunike. Jag har förstått att samma starka tro nu finns i dig.
6 Därför vill jag påminna dig om att blåsa liv i den förmåga Gud gav dig genom sin Ande, när jag la händerna på dig och invigde dig till din uppgift.
7 Den Ande Gud har gett oss gör oss ju inte rädda och försiktiga, utan fyller oss med kraft, kärlek och självbehärskning.
8 Därför behöver du inte skämmas för att berätta för andra om vår Herre Jesus, och inte heller skämmas över mig som sitter i fängelse för hans skull. Var beredd att lida för det glada budskapet om Jesus du också, för Gud ska ge dig kraft.
9 Gud har räddat oss och inbjudit oss att få tillhöra honom. Men det var inte på grund av våra goda gärningar, utan därför att han i sin godhet, redan före tidens början, hade bestämt att vi skulle få förlåtelse genom Jesus Kristus.
10 Och denna kärlek och förlåtelse från Gud, som vi inte har gjort oss förtjänta av, avslöjades för oss då Jesus Kristus kom till jorden för att rädda oss. Jesus har brutit dödens makt och genom tron på honom får vi evigt liv. Detta är det glada budskap