3 Men HERRENS ord kom genom profeten Haggai; han sade:
4 Är då tiden kommen för eder att själva bo i panelade hus, medan detta hus ligger öde?
5 Därför säger nu HERREN Sebaot så: Given akt på huru det går eder.
6 I sån mycket, men inbärgen litet; I äten, men fån icke nog för att bliva mätta; I dricken, men fån icke nog för att bliva glada; I tagen på eder kläder, men haven icke nog för att bliva varma. Och den som får någon inkomst, han far den allenast för att lägga den i en söndrig pung.
7 Ja, så säger HERREN Sebaot: Given akt på huru det går eder.
8 Men dragen nu upp till bergen, hämten trävirke och byggen upp mitt hus, så vill jag hava behag därtill och bevisa mig härlig, säger HERREN.
9 I väntaden på mycket, men se, det blev litet, och när I förden det hem, då blåste jag på det. Varför gick det så? säger HERREN Sebaot. Jo, därför att mitt hus får ligga öde, under det att envar av eder hastar med sitt eget hus.