Jesaja

⁹och allt folket får förnimma det, Efraim och Samarias invånare, de som säga i sitt övermod och i sitt hjärtas stolthet: ¹⁰»Tegelmurar hava fallit, men med huggen sten bygga vi upp nya; mullbärsfikonträd har man huggit ned, men cederträd sätta vi i deras ställe.» ¹¹Och HERREN uppreser mot dem Resins ovänner och uppeggar deras fiender, ¹²araméerna från den ena sidan och filistéerna från den andra, och de äta upp Israel med glupska gap. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt. ¹³Men folket vänder ej åter till honom som slår dem; Herren Sebaot söka de icke. ¹⁴Därför avhugger HERREN på Israel både huvud och svans, han hugger av både palmtopp och sävstrå, allt på en dag -- ¹⁵de äldste och högst uppsatte de äro huvudet, och profeterna, de falska vägvisarna, de äro svansen.