25 Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.