1 Korinthierbrevet

⁷Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. ⁸Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och kunskapen, den skall försvinna. ⁹Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk; ¹⁰men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk. ¹¹När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var. ¹²Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd. ¹³Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.