1 Korinthierbrevet

⁶Måste i stället den ene brodern gå till rätta med den andre, och det inför de otrogna? ⁷Överhuvud är redan det en brist hos eder, att I gån till rätta med varandra. Varför liden I icke hellre orätt? Varför låten I icke hellre andra göra eder skada? ⁸I stället gören I nu själva orätt och skada, och detta mot bröder. ⁹Veten I då icke att de orättfärdiga icke skola få Guds rike till arvedel? Faren icke vilse. Varken otuktiga människor eller avgudadyrkare eller äktenskapsbrytare, varken de som låta bruka sig till synd mot naturen eller de som själva öva sådan synd, ¹⁰varken tjuvar eller giriga eller drinkare eller smädare eller roffare skola få Guds rike till arvedel. ¹¹Sådana voro ock somliga bland eder, men I haven låtit två eder rena, I haven blivit helgade, I haven blivit rättfärdiggjorda i Herrens, Jesu Kristi, namn och i vår Guds Ande. ¹²»Allt är mig lovligt»; ja, men icke allt är nyttigt. »Allt är mig lovligt»; ja, men jag bör icke låta något få makt över mig.