1 Korinthierbrevet

⁷Dock, icke alla hava denna kunskap, utan somliga, som äro vana att ännu alltjämt tänka på avguden, äta köttet såsom avgudaofferskött. Och eftersom deras samvete är svagt, bliver det härigenom befläckat. ⁸Men maten skall icke avgöra vår ställning till Gud. Avhålla vi oss från att äta, så bliva vi icke därigenom sämre; äta vi, så bliva vi icke därigenom bättre. ⁹Sen likväl till, att denna eder frihet icke till äventyrs bliver en stötesten för de svaga. ¹⁰Ty om någon får se dig, som har undfått »kunskap», ligga till bords i ett avgudahus, skall då icke hans samvete, om han är svag, därav »bliva uppbyggt» på det sätt att han äter köttet från avgudaoffer? ¹¹Genom din »kunskap» går ju då den svage förlorad -- han, din broder, som Kristus har lidit döden för. ¹²Om I på sådant sätt synden mot bröderna och såren deras svaga samveten, då synden I mot Kristus själv. ¹³Därför, om maten kan bliva min broder till fall, så vill jag sannerligen hellre för alltid avstå från att äta kött, på det att jag icke må bliva min broder till fall.