2 Korinthierbrevet
Kapitel 1:17-23
Svenska 1917
17Så tänkte jag; och icke har jag väl därför nu handlat i vankelmod? Eller plägar jag kanhända fatta mina beslut efter köttet, så att vad jag säger är på samma gång »ja, ja» och »nej, nej»?
18Ingalunda; så sant Gud är trofast, vad vi tala till eder är icke »ja och nej».
19Guds Son, Jesus Kristus, han som bland eder har blivit predikad genom oss -- genom mig och Silvanus och Timoteus -- han kom ju icke såsom »ja och nej», utan »ja» har kommit i och genom honom.
20Ty Guds löften, så många de äro, hava i honom fått sitt »ja»; därför få de ock genom honom sitt »amen», på det att Gud må bliva ärad genom oss.
21Men den som befäster oss såväl som eder i Kristus, och den som har smort oss, det är Gud,
22han som har låtit oss undfå sitt insegel och givit oss Anden till en underpant i våra hjärtan.
23Jag kallar Gud till vittne över min själ, att det är av skonsamhet mot eder som jag ännu icke har kommit till Korint.