2 Korinthierbrevet

⁹såsom okända, fastän vi äro väl kända, såsom döende, men se, vi leva, såsom tuktade, men likväl icke till döds, ¹⁰såsom bedrövade, men dock alltid glada, såsom fattiga, medan vi dock göra många rika, såsom utblottade på allt, men likväl ägande allt. ¹¹Vi hava nu upplåtit vår mun och talat öppet till eder, I korintier. Vårt hjärta har vidgat sig för eder. ¹²Ja, det rum I haven i vårt inre är icke litet, men i edra hjärtan är allenast litet rum. ¹³Given oss då lika för lika -- om jag nu får tala såsom till barn -- ja, vidgen också I edra hjärtan. ¹⁴Gån icke i ok tillsammans med dem som icke tro; det bleve omaka par. Vad har väl rättfärdighet att skaffa med orättfärdighet, eller vilken gemenskap har ljus med mörker? ¹⁵Huru förlika sig Kristus och Beliar, eller vad delaktighet har den som tror med den som icke tror?