27 Vid hennes fötter kröp han ihop, låg och blev liggande.Vid hennes fötter kröp han ihopoch låg.Där han kröp ihop,där låg han utslagen.
28 Ut genom fönstretblickade Siseras mor,hon ropade gällt genom gallret:”Varför dröjer hans vagn?Varför hörs inte vagnshästarnas hovar?”
29 Då svarade hennes klokaste hovdamer,och själv gav hon sig samma svar:
30 ”Säkert fick de byte och delar det nu, en flicka eller två åt varje man,färggrant byte för Siseras räkning,färggrant byte av brokiga tyger,en brokig duk eller tvåför de fångnas halsar.”
31 Så ska alla dina fiender förgås,Herre.Men de som älskar honomska bli som solennär den går upp i sin kraft.Och landet hade nu ro i fyrtio år.