43 Laban svarade Jakob: ”Döttrarna är mina döttrar, barnen är mina barn och hjordarna är mina hjordar. Allt du ser är mitt. Vad skulle jag kunna göra mot mina döttrar eller mot barnen som de fött?
44 Kom nu, låt oss sluta förbund med varandra. Det ska vara vittne mellan mig och dig.”
45 Då tog Jakob en sten och reste den till en stod.
46 Sedan sade han till sitt folk: ”Samla ihop sten.” Då tog de stenar och gjorde ett röse och höll en måltid där på röset.
47 Laban kallade det Jegar-Sahaduta, men Jakob kallade det Galed.
48 Och Laban sade: ”Detta röse ska i dag vara vittne mellan mig och dig.” Så fick det namnet Galed.
49 Men det kallades också Mispa, för han sade: ”Herren ska hålla vakt mellan mig och dig när vi inte längre ser varandra.