Hesekiel

²⁸ När jag hade låtit dem komma in i det land som jag med upplyft hand hade lovat dem, och de fick se någon hög kulle eller något lummigt träd, offrade de där sina slaktoffer och bar där fram sina offergåvor. Till min vrede lät de där sina offers ljuvliga doft stiga upp, och de utgöt där sina dryckesoffer. ²⁹ Då sade jag till dem: Vad är det för en offerhöjd som ni går till? Än i dag kallar man det ’offerhöjd’. ³⁰ Säg därför till Israels hus: Så säger Herren Gud: Ska ni orena er på samma sätt som era fäder gjorde och trolöst hålla er till deras vidriga avgudar? ³¹ Ni orenar er än i dag med alla era avgudar, genom att ni bär fram era offergåvor och låter era barn gå genom eld. Skulle jag då låta mig rådfrågas av er, ni av Israels hus? Nej, så sant jag lever, säger Herren Gud, jag låter mig inte rådfrågas av er. ³² Förvisso ska inte det få ske som har kommit upp i ert sinne när ni tänker: Vi vill bli som hednafolken, som folken i andra länder. Vi vill tjäna trä och sten. ³³ Så sant jag lever, säger Herren Gud, med stark hand och uträckt arm och utgjuten vrede ska jag sannerligen regera över er. ³⁴ Med stark hand och uträckt arm och utgjuten vrede ska jag föra er ut från folken och samla er från de ­länder dit ni skingrats.