2 ”Människobarn, säg till farao, Egyptens kung, och till hans larmande hop: Vem liknar du i din storhet?
3 Se på Assyrien, en gång en ceder på Libanonmed vackra grenar, skuggrik krona och hög stam,som sträckte sin topp upp bland molnen.
4 Vatten gav den växt, djupa källor gjorde den hög.Källorna lät sina strömmar flyta runt platsendär den var planterad,och sände ut sina flödentill alla andra träd på marken.
5 Därför fick den högre stam än alla träd på marken.Den fick många kvistaroch yviga grenarpå grund av det rikliga vattnetnär den sköt skott.
6 Alla himlens fåglar byggde sina bon bland grenarna,alla markens djur födde sina ungarunder dess grenar,och i skuggan av detbodde alla de stora folken.
7 Den var vacker genom sin storhet och genom sina grenars längd,för den hade sin rotvid väldiga vatten.
8 Ingen ceder i Guds lustgård gick upp mot den,ingen cypress hade grenarsom kunde jämföras med den,ingen lönn bar kvistar som den.Nej, inget träd i Guds lustgårdliknade den i skönhet.