2 Herren sade till mig: ”Denna port ska förbli stängd och inte mer öppnas, och ingen ska gå in genom den, för Herren, Israels Gud, har gått in genom den. Därför ska den vara stängd.
3 Men fursten, eftersom han är furste, ska få sitta där och äta sitt bröd inför Herrens ansikte. Han ska då gå in genom portens förhus, och samma väg ska han gå ut igen.”
4 Sedan förde han mig genom norra porten till platsen framför huset. Jag fick då se hur Herrens härlighet uppfyllde Herrens hus. Då föll jag ner på mitt ansikte.
5 Herren sade till mig: ”Människobarn, ge akt på och se med dina ögon och hör med dina öron allt som jag nu säger till dig om alla stadgar angående Herrens hus och om alla lagar som rör det. Lägg märke till ingången till huset och helgedomens alla utgångar.
6 Säg till Israels hus, det upproriska: Så säger Herren Gud: Nu får det vara nog med alla era vidrigheter, ni av Israels hus.
7 Ni har låtit främlingar med oomskuret hjärta och oomskuret kött komma in i min helgedom och vara där, så att mitt hus har blivit vanhelgat, medan ni bar fram min mat, fett och blod. Mitt förbund har därmed brutits, för att inte tala om alla era andra vidrigheter.
8 Ni har inte själva utfört tjänsten vid mina heliga föremål, utan ni har satt andra att göra tjänst åt er i min helgedom.