8 Den som i enlighet med furstarnas och de äldstes beslut inte kom inom tre dagar skulle få allt han ägde förstört, och själv skulle han avskiljas från de hemkomna fångarnas församling.
9 Då samlades alla Juda och Benjamins män i Jerusalem på den tredje dagen, det vill säga den tjugonde dagen i nionde månaden. Hela folket stannade på den öppna platsen vid Guds hus. De darrade både på grund av den sak det gällde och på grund av det kraftiga regnet.
10 Prästen Esra steg fram och sade till dem: "Ni har varit otrogna genom att ni har tagit till er främmande kvinnor och därigenom ökat Israels skuld.
11 Men bekänn nu inför Herren, era fäders Gud, och gör hans vilja. Skilj er från de andra folken här i landet och från de främmande kvinnorna."
12 Då svarade hela församlingen med hög röst: "Ja! Vi skall göra som du har sagt.
13 Men folket är talrikt, och det är nu regntid och man kan inte stå här ute. Detta är inte heller ett ärende som kan slutföras på en dag eller två, för det är många av oss som har syndat i denna sak.
14 Låt därför våra ledare handla på hela folkets vägnar. Och låt alla i våra städer, som har tagit till sig främmande kvinnor, infinna sig på bestämda tider, och tillsammans med dem de äldste och domarna i varje stad, tills vi har vänt bort ifrån oss vår Guds vrede som brinner på grund av denna sak."