29 I sju dagar låg de i läger mitt emot varandra. Den sjunde dagen bröt striden ut, och Israels barn slog då på en enda dag 100 000 man fotfolk bland arameerna.
30 De återstående flydde in i staden Afek, men stadsmuren föll ner över de 27 000 man, som var kvar. Ben-Hadad flydde och kom in i staden och sprang från rum till rum.
31 Då sade hans tjänare till honom: "Vi har hört att Israels kungar är barmhärtiga kungar. Låt oss därför sätta säcktyg om våra höfter och rep om våra huvuden och överlämna oss åt Israels kung. Kanske låter han dig då få leva."
32 De band säcktyg omkring sina höfter och rep omkring sina huvuden och kom till Israels kung och sade: "Din tjänare Ben-Hadad ber: Låt mig få leva!" Han svarade: "Lever han fortfarande, han min broder?"
33 Männen tog detta som ett gott tecken och skyndade sig att svara: "Din broder är han, Ben-Hadad." Han sade: "Gå och hämta hit honom." Då kom Ben-Hadad ut till honom, och han lät honom stiga upp i sin vagn.
34 Ben-Hadad sade till honom: "De städer som min far tog från din far skall jag lämna tillbaka, och du skall för din räkning få inrätta handelskvarter i Damaskus, så som min far fick göra i Samaria." Ahab svarade: "Låt oss ingå ett förbund så skall jag ge dig fri." Och han slöt ett förbund med honom och gav honom fri.
35 En av profetlärjungarna sade på Herrens befallning till en annan: "Slå till mig." Men mannen vägrade att slå honom.