1 När Efraim talade skälvde man. Han upphöjde sig själv i Israel.Men han ådrog sig skuld genom Baal och dog.
2 Ändå fortsätter de att synda.De gjuter avgudabilder åt sig av sitt silver,avgudar efter sitt eget förstånd,alltsammans verk av konsthantverkare.Folk säger om dem:"De som offrar människor må kyssa kalvar."
3 Därför skall de bli lika morgondis,lika daggen som tidigt försvinner,lika agnar som blåser bort från tröskplatsenoch lika rök ur en skorsten.
4 Jag är Herren, din Gud,alltsedan du var i Egyptens land.Du skall inte veta av någon annan Gud än mig,och ingen annan frälsare finns än jag.
5 Det var jag som vårdade dig i öknen,i den brännande torkans land.
6 Men ju bättre bete de fick,desto mättare blev de,och när de var helt mätta,blev deras hjärtan högmodiga,och så glömde de mig.