1 Ve dig, du land, där vingar surrar, du land bortom Nubiens strömmar,
2 du som har sänt budbärare över havet,i papyrusbåtar bort över vattnet.Ge er av, ni snabba sändebud,till det resliga folket med glänsande hy,till folket som inger fruktan vida omkring,det starka och segerrika folketi landet som delas av floder.
3 Alla ni världens invånare, ni som bor på jorden,se upp när man reser baner på bergen,lyssna när man stöter i basun!
4 Ty så har Herren sagt till mig:"I stillhet skall jag skåda ner från min boning,som solglans glöder från en klar himmel,som molnet släpper ut dagg under skördens hetta."
5 Ty innan skördetiden är inne,när blomningen är överoch blomman förbyts i mognande druva,skall han skära av rankorna med vingårdsknivoch hugga bort grenarna.
6 Allt skall lämnastill rovfåglarna på bergenoch åt djuren på marken.På dem skall rovfåglarna tillbringa sommaren,på dem skall markens alla djur övervintra.