5 Sitt tyst och drag dig undan i mörkret,du kaldeernas dotter,ty du skall inte mer kallaskungarikenas drottning.
6 Jag blev vred på mitt folk,jag ohelgade min arvedeloch gav dem i din hand.Och du visade dem inget förbarmande.På gamla lät du ditt ok tynga hårt.
7 Du tänkte: "För alltid skall jag vara en drottning."Därför ville du inte ta dig i aktoch tänkte inte på slutet.
8 Hör nu detta, du som lever i vällust,du som sitter så trygg,du som säger i ditt hjärta:"Jag och ingen annan!Aldrig skall jag sitta som änka,aldrig veta av vad barnlöshet är."
9 Plötsligt skall båda dessa olyckor komma över dig,på en och samma dag:barnlöshet och änkestånd.I fullt mått skall de komma över dig,trots mängden av dina trolldomskonster,trots dina besvärjelsers stora kraft.
10 Du förtröstade på din ondska och tänkte:"Ingen ser mig."Det var din vishet och din kunskap som förledde dig,och du sade i ditt hjärta:"Jag och ingen annan."
11 Därför skall olycka komma över dig,och du skall inte veta varifrån den kommer.Fördärv skall falla över dig,du skall inte kunna avvärja det.Plötsligt skall ödeläggelse komma över dig,när du minst anar det.