1 Men Jona tog mycket illa vid sig, och han blev arg.
2 Och han bad till Herren och sade: " Herre, var det inte det jag sade, medan jag ännu var i mitt land! Därför ville jag förekomma det genom att fly till Tarsis. Jag visste ju att du är en nådig och barmhärtig Gud, långmodig och stor i nåd och sådan att du ångrar det onda.
3 Tag nu mitt liv Herre, för jag vill hellre vara död än leva."
4 Men Herren sade: "Har du rätt att bli arg?"
5 Jona gick ut ur staden och satte sig öster om den. Där gjorde han sig en hydda och satt i skuggan under den för att se hur det skulle gå med staden.
6 Och Herren Gud lät en ricinbuske skjuta upp över Jona, för att den skulle ge skugga åt hans huvud och befria honom från hans missmod. Jona var mycket glad över ricinbusken.