2 De fromma är försvunna från jorden,ingen bland människorna är ärlig.Alla ligger de på lur efter blod,var och en vill fånga den andre i sitt nät.
3 Deras händer är skickliga att göra det onda.Fursten begär gåvoroch domaren mutor.Den mäktige kräver öppet vad han har begär till.Så gör de gemensam sak.
4 Den bäste bland dem är som ett törnsnår,den ärligaste värre än en törnhäck.Det kommer en dag för dina väktare,din räkenskapsdag.Då grips de av förvirring.
5 Tro inte på någon vän,lita inte på någon förtrogen.För henne som vilar i din famnmåste du vakta din muns dörrar.
6 Ty sonen föraktar sin far,dottern trotsar sin mor,sonhustrun sin svärmor,och var och en har sin egen familj till fiender.
7 Men jag, jag skall skåda efter Herren,jag skall hoppas på min frälsnings Gud.Min Gud skall höra mig.
8 Gläd dig inte över mig, du min fiende.Om jag har fallit, skall jag resa mig igen.Om jag sitter i mörkret,är Herren mitt ljus.