24 Plötsligt reste sig kung Nebukadnessar alldeles bestört och frågade sina rådgivare: »Var det inte tre män vi kastade bundna i elden?« — »Jovisst, konung«, fick han till svar.
25 »Men nu«, sade han, »ser jag fyra män fritt gå omkring mitt i elden, helt oskadda, och den fjärde liknar ett gudaväsen.«
26 Så gick Nebukadnessar fram till öppningen på den brinnande ugnen och sade: »Shadrak, Meshak och Aved-Nego, ni som tjänar den högste Guden, kom ut!« Då steg Shadrak, Meshak och Aved-Nego ut ur elden.
27 Och satraperna, guvernörerna, ståthållarna och kungens rådgivare flockades kring männen och fick se att elden inte hade haft någon makt över deras kroppar: deras hår hade inte blivit avsvett, deras mantlar hade inte tagit skada och ingen brandlukt kunde kännas.
28 Då utbrast Nebukadnessar: »Välsignad är Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, han som har sänt sin ängel och räddat sina tjänare! De satte sin lit till honom, trotsade kungens befallning och vågade sina liv hellre än att dyrka eller tillbe någon annan gud än sin egen.
29 Jag utfärdar nu den befallningen att var och en, oavsett folk, nation och språk, som smädar Shadraks, Meshaks och Aved-Negos Gud, han skall huggas i stycken och hans hus skall bli en avskrädeshög. Ty det finns ingen annan gud som kan ge en sådan räddning.«
30 Sedan gav kungen Shadrak, Meshak och Aved-Nego höga ämbeten i provinsen Babylon.