7 Där jag låg på min bädd såg jag ett träd mitt på jorden, och det var mycket högt.
8 Trädet växte sig stort och väldigt och nådde ända upp till himlen, så att det syntes till världens ände.
9 Det hade ett praktfullt lövverk och bar så mycket frukt att det gav föda åt alla. Markens djur fann skugga under det, himlens fåglar byggde bo på dess grenar, och alla varelser hämtade sin näring därifrån.
10 Där jag låg på min bädd såg jag i mina syner en helig väktare komma ner från himlen,
11 och han ropade med hög röst: Hugg ner trädet och skär av grenarna, riv undan lövverket och kasta bort frukten, så att djuren flyr bort ur trädets skugga och fåglarna från dess grenar!
12 Men lämna stubben kvar, med en kedja av järn och koppar, i gräset på marken. Han skall fuktas av himlens dagg och dela djurens lott bland det som växer på jorden.
13 Han skall förvandlas: han skall få ett djurs sinne i stället för en människas, och så skall sju tider förgå.