18 Gideon frågade Sevach och Salmunna: »Hur var det med männen ni dödade vid Tabor?« De svarade: »De liknade dig, de såg ut som kungasöner allesammans.«
19 Han sade: »Det var mina bröder, min mors söner. Så sant Herren lever, om ni hade låtit dem leva skulle jag inte ha dödat er.«
20 Sedan sade han till sin förstfödde son Jeter: »Gå fram och döda dem!« Men sonen drog inte sitt svärd, han vågade inte, han var ännu bara en pojke.
21 Sevach och Salmunna sade: »Kom själv och hugg ner oss! Sådan man, sådan styrka!« Då gick Gideon fram och dödade Sevach och Salmunna. Han tog också månsmyckena som hängde om halsen på deras kameler.
22 Israeliterna sade till Gideon: »Härska över oss, du och din son och din sonson, du har räddat oss ur midjaniternas våld.«
23 Men Gideon svarade: »Varken jag eller min son skall härska över er. Herren skall vara er härskare.«
24 Gideon sade till dem: »Jag ber er att ni, var och en, ger mig ringarna ni tagit som byte.« Fienderna bar nämligen örringar av guld, eftersom de var ismaeliter.