1 Någon tid senare hedrade kung Xerxes agagiten Haman, Hammedatas son: han befordrade honom och gav honom högre rang än någon av sina furstar.
2 Alla ämbetsmännen vid Kungliga porten föll ner i vördnad inför Haman, så som kungen befallt. Men Mordokaj föll inte ner inför honom.
3 Ämbetsmännen i Kungliga porten frågade Mordokaj varför han trotsade kungens befallning.
4 Dag efter dag talade de med honom utan att han lyssnade till dem. Då underrättade de Haman för att se om Mordokajs skäl skulle godtas: han hade sagt dem att han var jude.
5 När Haman såg att Mordokaj inte föll ner i vördnad inför honom fylldes han av vrede.
6 Det var inte nog för honom att ta livet enbart av Mordokaj, utan när han fick reda på vilket folk denne tillhörde ville han utrota alla judar i Xerxes rike, Mordokajs folk.
7 Under årets första månad, månaden nisan, det tolfte året kung Xerxes regerade, kastade man i Hamans närvaro »pur«, dvs. lott, om dag och månad då man i ett enda slag skulle förgöra Mordokajs folk. Lotten föll på den trettonde dagen i årets tolfte månad, månaden adar.