6 Han träder fram — och jorden skälver.En blick — och folken darrar.Urtidens berg rämnar,uråldriga höjder sjunker samman.Han går fram på urtidens vägar.
7 Jag ser ofärden drabba Kushans tält,och Midjans hyddor skakas.
8 Vredgas Herren på floderna?Rasar din vrede mot flodernaeller din harm mot havetdå du drar fram med dina hästar,med dina segrande vagnar?
9 Du gör din båge redo,du lägger pil efter pil på strängen.Marken klyvs av strömmar,
10 bergen bävar vid din åsyn.Regn forsar ur molnen,havsdjupet dånar.Solen glömmer att gå upp
11 och månen stannar i sin boningför skenet av dina vinande pilar,för glansen av ditt blixtrande spjut.
12 I raseri går du fram över jordenoch tröskar folken i vrede.