48 När krig och olyckor hotar börjar ju prästerna överlägga om var de skall gömma sig tillsammans med dem.
49 Hur kan man då undgå att märka att de inte är gudar, när de inte kan rädda sig själva från vare sig krig eller andra olyckor?
50 Eftersom de bara är av trä, förgyllda och försilvrade, kommer de en gång att avslöjas som bländverk. För alla folk och kungar skall det bli uppenbart att de inte är gudar utan människohänders verk, som inte har någon gudomlig kraft i sig.
51 Vem kan då undgå att förstå att de inte är gudar?
52 De kan aldrig sätta en kung på tronen, och aldrig ger de människorna regn.
53 Aldrig kan de skipa rättvisa åt dem eller skydda den som lider orätt — de är ju maktlösa,
54 de är som kråkor som flaxar mellan himmel och jord. När elden kommer lös i ett av dessa förgyllda eller försilvrade trägudars tempel, då flyr deras präster och sätter sig i säkerhet, och själva brinner de av på mitten som stockar.