8 De gaddade sig samman för att angripa Jerusalem och skapa förvirring bland oss.
9 Vi bad till vår Gud och satte dag och natt ut vakter till skydd mot dem.
10 Men folket i Juda klagade:Bärarnas kraft rinner ut,mycket grus är kvar.All vår ork är slut,muren blir aldrig klar.
11 Och våra fiender sade: »Innan de vet ordet av skall vi vara över dem och slå ihjäl dem och sätta stopp för arbetet.«
12 De judar som bodde i närheten av dem kom till oss och varnade oss gång efter annan för deras planer.
13 Jag satte ut posteringar vid de lägsta ställena, innanför blottorna i muren; jag placerade ut folket släktvis med svärd, spjut och bågar.
14 Efter att ha inspekterat dem sade jag till stormännen, styresmännen och resten av folket: »Var inte rädda för dem! Tänk på Herren, den store och fruktansvärde, och kämpa för era bröder, era söner och döttrar, era hustrur och era hem.«