12 De svarade: »Vi skall lämna tillbaka allt och inte kräva något mer, precis som du har sagt.« Jag kallade då på prästerna, och i deras närvaro fick de med ed bekräfta sitt löfte.
13 Själv skakade jag ur mantelvecket, medan jag sade: »Må Gud på samma sätt skaka bort från gård och grund var och en som bryter detta löfte. Må en sådan man bli utskakad och utblottad.« De församlade ropade »amen« och prisade Herren. Och de höll sitt löfte.
14 Och dessutom: från den dag då jag utsågs till ståthållare över Juda — dvs. från kung Artaxerxes tjugonde regeringsår till hans trettioandra, i tolv år — avstod jag och mina närmaste män från det underhåll som tillkom ståthållaren.
15 Mina företrädare som ståthållare lade tunga bördor på folket och utkrävde 40 siklar silver om dagen till mat och dryck. Och folket tyranniserades av deras män. Men så handlade inte jag, ty jag är en gudfruktig man.
16 Dessutom tog jag del i arbetet på muren, fastän jag inte var markägare, och alla mina tjänare var samlade där för att arbeta.
17 Vid mitt bord förplägades hundrafemtio stormän och styresmän, förutom gäster från grannländerna.
18 Varje dag stod jag för en oxe, sex får av bästa sort samt fågel och var tionde dag för ett stort antal vinsäckar. Trots det utnyttjade jag aldrig ståthållarens underhåll, ty detta folk hade pålagor nog ändå.