1 Boas hade gått upp till stadsporten och satt sig där. Då kom skyldemannen förbi, den som han hade talat om. »Kom och sätt dig här, min vän!« sade Boas, och den andre slog sig ner.
2 Sedan tog Boas dit tio av de äldste i staden och bad dem ta plats. När de hade satt sig
3 sade han till skyldemannen: »Noomi, hon som har kommit tillbaka från Moab, vill överlåta den jord som har tillhört vår anförvant Elimelek.
4 Jag tänkte meddela dig detta och erbjuda dig att förvärva den i närvaro av dem som sitter här och av folkets äldste. Vill du lösa in jorden, så gör det, men vill du inte, så låt mig veta det. Du är först till inlösningsrätten, men efter dig kommer jag.« Då svarade den andre: »Jag löser in jorden.«
5 Boas fortsatte: »Samtidigt som du av Noomi övertar jorden, övertar du också Rut, den moabitiska änkan, så att den dödes namn bevaras på hans egendom.«
6 Han svarade: »I så fall är det omöjligt för mig att lösa in jorden, eftersom det skulle bli till skada för min egendom. Hävda du rätten och plikten som skyldeman, jag kan inte göra det.«
7 Nu var det förr i tiden så vid inlösen och ägobyte i Israel att man för att stadfästa en uppgörelse tog av sig skon och gav den åt sin motpart. Därmed bekräftades ett avtal israeliter emellan.
8 När skyldemannen sade till Boas: »Köp du!« drog han därför av sig skon.
9 Då sade Boas till de äldste och till alla de andra: »Ni är i dag vittnen till att jag av Noomi förvärvar allt som har tillhört Elimelek och allt som har tillhört Kiljon och Machlon.
10 Därmed förvärvar jag även Machlons hustru, moabitiskan Rut, som hustru, så att den dödes namn bevaras på hans egendom och inte utplånas ur hans släkt och ur vår stad. Ni är i dag vittnen till detta.«
11 Och de äldste och alla andra vid porten sade: »Vi är vittnen. Må Herren göra henne som kommer till ditt hem lik Rakel och Lea, dessa båda som byggt Israels hus. Visa din kraft i Efrata, sprid ditt namn i Betlehem!
12 Må din släkt genom de barn som Herren skall skänka dig med denna unga kvinna bli som Peres släkt — den Peres som Tamar födde åt Juda.«
13 Så tog Boas Rut till hustru. När han låg med henne lät Herren henne bli havande, och hon födde en son.
14 Då sade kvinnorna till Noomi: »Lovad vare Herren, som i dag har låtit dig få en skyldeman. Han skall bli ryktbar i Israel.
15 Han skall ge dig nytt livsmod och sörja för dig på din ålderdom. Det är ju din sonhustru som har fött honom, hon som älskar dig och är mer för dig än sju söner.«
16 Noomi tog pojken i sin famn, och det blev hon som vårdade honom.
17 Grannkvinnorna gav honom namn och sade: »Noomi har fått en son!« De kallade honom Oved, och han blev far till Jishaj, Davids far.
18 Detta är Peres släkttavla: Peres var far till Hesron,
19 Hesron var far till Ram, Ram var far till Amminadav,
20 Amminadav var far till Nachshon, Nachshon var far till Salma,
21 Salma var far till Boas, Boas var far till Oved,
22 Oved var far till Jishaj, och Jishaj var far till David.