Uppenbarelseboken 1 B2000

Inledning och hälsning

1 Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart skall ske. Han sände sin ängel och lät sin tjänare Johannes veta det,

2 han som har vittnat om Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd, allt han har sett.

3 Salig den som läser upp och saliga de som hör orden i denna profetia och bevarar det som står skrivet i den. Ty stunden är nära.

4 Från Johannes till de sju församlingarna i Asien. Nåd och frid från honom som är och som var och som kommer och från de sju andarna framför hans tron

5 och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda och härskaren över jordens kungar. Han som älskar oss och har löst oss från våra synder med sitt blod

6 och som har gjort oss till ett kungadöme, till präster åt sin Gud och fader, honom tillhör härligheten och väldet i evigheters evighet, amen.

7 Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, också de som har genomborrat honom, och alla jordens stammar skall brista ut i klagan för hans skull. Ja, amen.

8 Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, allhärskaren.

Johannes syn på ön Patmos

9 Jag, Johannes, er broder som i Jesus delar lidandet, kungavärdigheten och uthålligheten med er, hade kommit till ön Patmos för Guds ords och Jesu vittnesbörds skull.

10 Jag kom i hänryckning på Herrens dag och hörde bakom mig en stark röst, som en basun,

11 och den sade: »Vad du ser, skriv det i en bok och skicka den till de sju församlingarna, till Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia.«

12 Jag vände mig om för att se rösten som talade till mig. Och när jag vände mig om såg jag sju lampställ av guld,

13 och mitt bland lampställen såg jag någon som var lik en människoson, i fotsid klädnad och med ett bälte av guld om bröstet.

14 Hans huvud och hår var vitt som vit ull, som snö, och hans ögon var som eldslågor.

15 Hans fötter liknade gyllene brons när den glöder i smältugnen, och hans röst var som rösten av stora vatten.

16 I sin högra hand höll han sju stjärnor, och ur hans mun kom ett skarpt, tveeggat svärd, och hans ansikte var som solen när den lyser i sin kraft.

17 När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter. Och han lade sin högra hand på mig och sade: »Var inte rädd. Jag är den förste och den siste

18 och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket.

19 Skriv nu ner vad du har sett och vad som är och vad som skall ske härefter.

20 Detta är hemligheten med de sju stjärnorna som du har sett i min högra hand och med de sju lampställen av guld: de sju stjärnorna är de sju församlingarnas änglar, och de sju lampställen är de sju församlingarna.

Kapitel

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22