5 Men I sägen: Hvar och en må säga till fader eller moder: Det är allt Gudi gifvet, som du skulle få af mig, dig till nytto. Dermed sker då, att ingen hedrar sin fader eller sina moder;
6 Och hafven dermed gjort Guds bud till intet, för edra stadgars skull.
7 I skrymtare, Esaias hafver rätt spått om eder, sägandes:
8 Detta folket nalkas mig med sin mun, och hedrar mig med sina läppar; men deras hjerta är långt ifrå mig.
9 Men de tjena mig fåfängt, lärande den lärdom som är menniskobud.
10 Och han kallade till sig folket, och sade till dem: Hörer, och förstår.
11 Det besmittar icke menniskona, som ingår genom munnen; utan det, som utgår af munnen, det besmittar menniskona.