22 I Tabeera, i Massa och i Kibrot-Hattaava väckte ni också Herrens vrede.
23 När Herren sände er från Kadesh-Barnea och sade: ”Dra upp och erövra landet som jag har gett er”, då var ni upproriska mot befallningen från Herren er Gud och trodde honom inte och lyssnade inte till hans röst.
24 Upproriska har ni varit mot Herren ända från den dag då jag lärde känna er.
25 Och jag föll ner inför Herrens ansikte och låg så de fyrtio dagarna och de fyrtio nätterna, för Herren hade sagt att han ville förgöra er.
26 Jag bad till Herren och sade: Herre Gud, förgör inte ditt folk och din arvedel, som du har friköpt med din stora makt och som du med stark hand har fört ut ur Egypten.
27 Tänk på dina tjänare Abraham, Isak och Jakob och se inte på detta folks hårdhet, ogudaktighet och synd.
28 Annars kommer man att säga i det land som du förde oss ut från: ”Herren kunde inte föra in dem i det land som han hade lovat dem, och han hatade dem. Därför förde han ut dem för att döda dem i öknen.”