12 Tidigt på morgonen steg Samuel upp och gick för att möta Saul. Man berättade för Samuel att Saul hade kommit till Karmel och där rest en minnesstod åt sig, och sedan svängt av och fortsatt ner till Gilgal.
13 När Samuel kom till Saul, sade Saul: ”Herren välsigne dig! Jag har nu utfört Herrens befallning.”
14 Men Samuel sade: ”Vad är det då för bräkande av får som ljuder i mina öron, och vad är det för råmande av kor som jag hör?”
15 Saul svarade: ”De tog med dem från amalekiterna. Folket skonade det bästa av fåren och korna för att offra åt Herren din Gud. Men det andra har vi vigt åt förintelse.”
16 Då sade Samuel till Saul: ”Sluta! Jag ska tala om för dig vad Herren sade till mig i natt.” Saul sade till honom: ”Tala.”
17 Samuel sade: ”Var det inte när du var liten i dina egna ögon som du blev ett huvud för Israels stammar och Herren smorde dig till kung över Israel?
18 Herren sände i väg dig och sade: Gå och vig dessa syndare, amalekiterna, åt förintelse och strid mot dem tills du gjort slut på dem.