7 Jag har hört att du har fårklippning på gång. Nu är det så att dina herdar har varit hos oss utan att vi gjort dem något ont och utan att något har kommit bort för dem under hela tiden de har varit i Karmel.
8 Fråga dina tjänare, så berättar de det själva för dig. Låt nu mina unga män finna nåd för dina ögon. Vi har ju kommit hit på en glädjedag, så ge gärna vad du har till hands till dina tjänare och din son David.”
9 När Davids män kom dit sade de allt detta till Nabal i Davids namn. Sedan väntade de.
10 Men Nabal svarade Davids tjänare: ”Vem är David, vem är Ishais son? Nu för tiden är det många tjänare som rymmer från sina herrar.
11 Skulle jag ta mitt bröd och mitt vatten och mitt kött som jag slaktat för mina fårklippare, och ge till män som jag inte vet varifrån de är?”
12 Då vände Davids män och gick sin väg. När de kom tillbaka berättade de allt detta för David.
13 Och David sade till sina män: ”Spänn på er svärden!” Var och en spände på sig sitt svärd, och David spände på sig sitt. Omkring fyrahundra man följde med David upp, medan tvåhundra stannade vid trossen.