2 Då hände en gång detta medan Eli låg på sin plats. Hans ögon hade börjat bli skumma så att han inte kunde se.
3 Guds lampa hade ännu inte slocknat, och Samuel låg i Herrens tempel där Guds ark stod.
4 Då kallade Herren på Samuel. ”Här är jag”, svarade Samuel.
5 Sedan skyndade han bort till Eli och sade: ”Här är jag, du ropade på mig.” Men han svarade: ”Jag har inte ropat. Gå och lägg dig igen.” Och han gick och lade sig.
6 Herren kallade än en gång på Samuel, och Samuel steg upp och gick till Eli och sade: ”Här är jag, du ropade på mig.” Men han svarade: ”Jag har inte ropat, min son. Gå och lägg dig igen.”
7 Samuel kände inte Herren än, och Herrens ord hade ännu inte blivit uppenbarat för honom.
8 Herren kallade på Samuel för tredje gången, och han steg upp och gick till Eli och sade: ”Här är jag, du ropade på mig.” Då förstod Eli att det var Herren som kallade på den unge pojken.