17 De vägrade lyssna och tänkte inte på undrendu gjort bland dem.De var hårdnackade och valdei sin upproriskhet en ledareför att vända tillbakatill sitt slaveri.Men du är en Gud som förlåter,nådig och barmhärtig,sen till vrede och stor i nåd.Du övergav dem inte,
18 fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade:”Här är din gudsom har fört dig upp ur Egypten.”Och de gjorde sig skyldigatill stora hädelser.
19 Men i din stora barmhärtighetövergav du dem ändå inte i öknen.Molnpelaren vek intefrån dem om dagenutan ledde dem på vägen,och eldpelaren lyste i nattenpå vägen de skulle gå.
20 Din gode Ande gav du för att undervisa dem.Ditt manna nekade du intederas mun,och vatten gav du demnär de törstade.
21 I fyrtio år försörjde du dem i öknen,och de saknade ingenting.Deras kläder blev inte utslitna,och deras fötter svullnade inte.
22 Du gav dem riken och folk och fördelade olika områdenåt dem.De intog Sichons land,kungen av Heshbons land,och kung Og av Bashans land.
23 Deras barn gjorde du talrika som stjärnorna på himlen.Du förde dem in i det landsom du lovat deras fäderatt få komma till och ta i besittning.