Ordspråksboken 26 SFB15

1 Som snö om sommaren och regn vid skördetiden,så passar inte heller äraför en dåre.

2 Som sparven far i vägoch svalan flyger bort,så far en grundlös förbannelseförbi.

3 Piskan för hästen,betslet för åsnanoch riset för dårars rygg!

4 Svara inte dåren efter hans oförnuft, då blir du själv som han.

5 Svara dåren efter hans oförnuft, annars anser han sig vara vis.

6 Den som skickar bud med en dåre hugger av sig fötternaoch får dricka våld.

7 Kraftlösa är den lames ben, så även ordspråk i dårars mun.

8 Som att binda fast stenen i slungan är det att ge dåren ära.

9 Som en törntagg i den drucknes hand är ordspråk i dårars mun.

10 Som en bågskytt som sårar allaär den som lejer en dåreeller vem som än går förbi.

11 Som hunden vänder om till sin spya upprepar dåren sin dårskap.

12 Ser du en man som är vis i egna ögon,då är det mer hopp om dårenän om honom.

13 Den late säger:”Det är ett vilddjur på vägen,ett lejon på gatorna!”

14 Dörren vänder sig på sina gångjärn,den late vänder sig i sin säng.

15 Den late sticker handen i skålenmen orkar inte föra den till munnen.

16 Den late tycker sig vara visareän sju som ger kloka svar.

17 Som att gripa en hund i öronenär det att komma förbi ochhetsa upp sig över andras gräl.

18 Som en galning som slungar utbrandfacklor, pilar och död

19 är den som lurar sin nästa och sedan säger:”Jag skämtade bara.”

20 När veden tar slut slocknar elden,när baktalaren är bortatystnar grälet.

21 Kol krävs för glöd och ved för eld,och en grälsjuk manunderblåser strid.

22 Baktalarens ord är som läckerbitar,de tränger ner i människans inre.

23 Som silverbeläggning på ett lerkärlär kärleksglödande läpparmed ondska i hjärtat.

24 En fiende förställer sitt tal,i sitt inre bär han på svek.

25 Även om han gör rösten mild, tro honom inte,för han har sjufaldig vidrigheti sitt hjärta.

26 Hat kan döljas med list, men hans ondska blir uppenbari församlingen.

27 Den som gräver en gropfaller själv däri,den som vältrar upp en stenfår den över sig.

28 En falsk tunga hatar demsom den skadar,en smickrande mun vållar fördärv.

Kapitel

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31