1 Boas gick upp till stadsporten och satte sig där. Då kom återlösaren förbi, han som Boas hade talat om. Boas sade: ”Kom och sätt dig här, min vän.” Och han kom och satte sig.
2 Därefter hämtade Boas dit tio män av de äldste i staden och sade: ”Sätt er här.” Och de satte sig.
3 Sedan sade han till återlösaren: ”Den åkermark som tillhörde vår broder Elimelek säljer nu Noomi, hon som kom tillbaka från Moabs land.
4 Därför tänkte jag meddela dig detta och säga: Köp marken inför dem som sitter här och inför mitt folks äldste. Vill du lösa in den, så gör det. Men om du inte vill lösa in den, så säg mig det så att jag vet. För ingen annan än du har den rätten, men jag har den näst efter dig.” Han sade: ”Jag löser in den.”
5 Boas sade: ”När du köper marken av Noomi och av moabitiskan Rut, då får du den också av den dödes hustru för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott.”
6 Återlösaren svarade: ”Då kan jag inte lösa in den, för då skulle jag skada min egen arvslott. Lös du in det jag skulle ha löst in, för jag kan inte göra det.”
7 Vid inlösen och ägarbyte var det förr i tiden sed i Israel att den ena parten, för att stadfästa avtalet, tog av sig sin sko och gav den åt den andre. Detta gällde som bekräftelse i Israel.
8 Återlösaren sade till Boas: ”Köp det du!” Och han tog av sig skon.
9 Då sade Boas till de äldste och till allt folket: ”Ni är i dag vittnen till att jag av Noomi har köpt allt det som tillhört Elimelek och allt det som tillhört Kiljon och Mahlon.
10 Samtidigt har jag också fått moabitiskan Rut, Mahlons hustru, till min hustru, för att uppväcka den dödes namn över hans arvslott så att den dödes namn inte utplånas bland hans bröder eller ur porten till hans stad. Ni är i dag vittnen till detta.”
11 Allt folket i stadsporten liksom de äldste svarade: ”Vi är vittnen. Må Herren låta den kvinna som nu kommer till ditt hem bli som Rakel och Lea, som båda har byggt upp Israels hus. Bli framgångsrik i Efrata och berömd i Betlehem.
12 Må ditt hus bli som Peres hus, honom som Tamar födde åt Juda, genom de barn som Herren ska ge dig med denna unga kvinna.”
13 Boas tog Rut till sig och hon blev hans hustru. När han gick in till henne lät Herren henne bli havande, och hon födde en son.
14 Då sade kvinnorna till Noomi: ”Lovad är Herren, som i dag inte har lämnat dig utan återlösare. Må hans namn bli prisat i Israel!
15 Han ska ge dig nytt liv och försörja dig på din ålderdom. Det är ju din sonhustru som har fött honom, hon som älskar dig och är mer för dig än sju söner.”
16 Och Noomi tog barnet och lade det i sin famn och blev den som skötte det.
17 Grannkvinnorna gav honom ett namn och sade: ”Noomi har fått en son!”. De kallade honom Obed, och han blev far till Ishai, Davids far.
18 Detta är Peres fortsatta historia: Peres blev far till Hesron,
19 Hesron till Ram, Ram till Amminadab,
20 Amminadab till Nahshon, Nahshon till Salmon,
21 Salmon till Boas, Boas till Obed,
22 Obed till Ishai och Ishai till David.