4 Än har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden.
5 Och ni har glömt uppmaningen som talar till er som söner: Min son, förakta inte Herrens fostranoch tappa inte modetnär han tuktar dig,
6 för den Herren älskar tuktar han och han agar var sonhan har kär.
7 Det är för er fostran som ni får utstå lidande. Gud behandlar er som sina söner. Vilken son blir inte fostrad av sin far?
8 Får ni inte fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inga riktiga söner.
9 Vi hade våra jordiska fäder som fostrade oss, och vi hade respekt för dem. Ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Far så att vi får leva?
10 Våra fäder fostrade oss en kort tid så som de tyckte var rätt, men Gud gör det för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet.