Uppenbarelseboken 5 SFB15

Bokrullen med de sju sigillen

1 Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle med skrift på både insidan och utsidan, förseglad med sju sigill.

2 Och jag såg en väldig ängel som ropade med stark röst: "Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?"

3 Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen eller se in i den.

4 Och jag grät bittert över att det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen eller se in i den.

5 Men en av de äldste sade till mig: "Gråt inte! Se, Lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat. Han kan öppna bokrullen och dess sju sigill."

Lammet inför tronen

6 Och jag såg: i mitten mellan tronen och de fyra varelserna och de äldste stod ett Lamm, som såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar utsända över hela jorden.

7 Och Lammet gick fram och tog bokrullen ur högra handen på honom som satt på tronen.

8 Och när det tog bokrullen, föll de fyra varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. Var och en hade en harpa och skålar av guld fulla med rökelse, som är de heligas böner.

Den nya sången till Lammet

9 Och de sjöng en ny sång: "Du är värdig att ta bokrullenoch bryta dess sigill,för du har blivit slaktad,och med ditt blodhar du friköpt människor åt Gudav alla stammar och språkoch länder och folk.

10 Du har gjort dem till ett kungarikeoch till präster åt vår Gud,och de ska regera på jorden."

11 Och jag såg, och jag hörde rösten av många änglar runt tronen och varelserna och de äldste. Deras antal var tiotusen gånger tiotusen och tusen gånger tusen,

12 och de sade med stark röst: "Lammet som blev slaktatär värdigt att ta emotmakten, rikedomen, visheten,kraften, äran, härligheten och lovsången!"

13 Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet och allt som finns i dem hörde jag säga: "Honom som sitter på tronen,honom och Lammettillhör lovsången och äranoch härligheten och makteni evigheters evighet!"

14 Och de fyra varelserna sade: "Amen." Och de äldste föll ner och tillbad.

Kapitel

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22