1 O, att du hade varit som en bror för mig, ammad vid min moders bröst!Om jag då hade mött dig där ute,så hade jag fått kyssa dig,och ingen skulle ha tänkt illa om mig för det.
2 Jag hade då fått leda dig,föra dig in i min moders hus,och du skulle ha undervisat mig.Kryddat vin skulle jag ha gett dig att dricka,av saften från mitt granatträd.
3 Hans vänstra arm vilar under mitt huvud,och hans högra omfamnar mig.
4 Jag bönfaller er, ni Jerusalems döttrar:Oroa inte kärleken, stör den inte,förrän den själv vill.
5 Vem är hon som kommer hit upp från öknen,stödd på sin vän?Där under äppelträdet väckte jag dig.Det var där som din moder födde dig,hon som gav dig livet födde dig där.
6 Sätt mig som ett sigill på ditt hjärta,som ett sigill på din arm.Ty kärleken är stark som döden,dess svartsjuka obetvinglig som dödsriket.Dess glöd är som eldsglöd,en Herrens låga.
7 De största vattenkan ej släcka kärleken,strömmar kan ej dränka den.Om någon ville ge alla rikedomar i sitt hus för kärleken,skulle han ändå bli försmådd.