1 Kom ihåg, Herre, vad som skett med oss, skåda ner och se hur vi föraktas.
2 Vår arvedel har blivit främlingars egendom,våra hus är i främmande hand.
3 Vi har blivit föräldralösa, vi har ingen far,våra mödrar är som änkor.
4 Mot betalning får vi dricka vårt eget vatten,för pengar får vi vår egen ved.
5 Våra förföljare är oss i hälarna.Hur trötta vi än är, unnar de oss ingen vila.
6 Vi har räckt ut vår hand till Egyptenoch till Assyrien för att få bröd att mätta oss med.
7 Våra fäder har syndat, de finns inte mer.Vi måste bära deras missgärningar.
8 Slavar härskar över oss,ingen finns som befriar oss ur deras hand.
9 Med fara för vårt liv hämtar vi vårt bröd,bärgar det undan öknens svärd.
10 Vår hud är glödande som en ugn,febersjuk av hunger.
11 De våldtog kvinnor i Sion,jungfrur i Juda städer.
12 Furstarna blev hängda av dem,de äldre hedrade man inte.
13 Unga män måste bära på kvarnstenar,pojkar dignade under bördor av ved.
14 De gamla sitter inte längre i porten,de unga har upphört med sin musik.
15 Glädjen är borta från vårt hjärta,vår dans är förvandlad till sorg.
16 Kronan har fallit från vårt huvud.Ve oss, att vi syndade så!
17 Därför har också vårt hjärta blivit sjuktoch därför är våra ögon förmörkade.
18 Sions berg ligger ödeoch rävar strövar omkring på det.
19 Du, Herre, förblir för evigt,din tron från släkte till släkte.
20 Varför skulle du glömma oss för alltid,överge oss till evig tid?
21 Tag oss till dig på nytt, Herre,så att vi kan vända åter.Förnya våra dagar så att de blir som förr,
22 om du inte helt har förkastat oss.Du har varit mycket vred på oss.